Meddelande

En tom plats i hyllan är ännu ingen lämplig lagringsplats. Syror, baser, oxidationsmedel eller brandfarliga vätskor kan vara stabila var för sig och ändå reagera farligt om de står bredvid varandra, läcker eller blandas.

För en säker kemikalielagring räknas därför inte bara temperatur och förpackning. Avgörande är också faroklass, lagringsmängd, möjliga reaktioner, uppsamlingsmöjligheter och skydd mot obehörig åtkomst.

Denna guide visar hur du systematiskt klassificerar kemikalier i verksamheten, laboratoriet eller verkstaden, vilka ämnesgrupper som bör lagras separat och vilka uppgifter du måste kontrollera före inlagring.

Varför måste kemikalier lagras separat?

Kemikalier separeras inte enbart för att de har olika namn eller användningsområden. Avgörande är vad som skulle kunna hända vid en gemensam incident.

Om en behållare läcker kan oförenliga ämnen reagera med varandra. Möjliga konsekvenser är:

• kraftig värmeutveckling,
• Brand eller explosion,
• Frisläppande av giftiga eller frätande gaser,
• kraftig skumbildning eller stänk,
• Tryckuppbyggnad i behållare,
• Skador på förpackningar,
• Förorening av större lagerbestånd.

Ett klassiskt exempel är syror och alkaliska produkter. Om större mängder möts kan neutralisationsreaktionen frigöra betydande värme. Ännu mer kritiskt blir det om en syra reagerar med ett ämne som då bildar en farlig gas.

Därför får lagringsordningen inte enbart byggas på produktnamn, förpackningsstorlekar eller lediga hyllplatser. Avgörande är informationen från säkerhetsdatabladet och egenskaperna hos respektive ämnesgrupp.

Vilka föreskrifter gäller för kemikalielagring?

För den operativa lagringen av farliga ämnen i Tyskland är framför allt Gefahrstoffverordnung relevant. Den kräver att farliga ämnen förvaras eller lagras så att varken människors hälsa eller miljön hotas. Dessutom måste åtgärder vidtas mot missbruk och felaktig användning.

Den TRGS 510 "Lagring av farliga ämnen i flyttbara behållare" konkretiserar dessa krav för till exempel:

• Flaskor,
• Kannor,
• Fat,
• Säckar,
• IBC-behållare,
• Tryckgasbehållare,
• Lagringscontainrar och säkerhetsskåp.

Den behandlar bland annat allmänna lagringskrav, lagringsmängder, brandskydd, skyddsanordningar och samlagring av olika farliga ämnesgrupper.

För farliga ämnen i fasta behållare gäller kompletterande andra regelverk, däribland TRGS 509.

Vilka åtgärder som är nödvändiga i den specifika verksamheten beror bland annat på:

• produktens klassificering,
• den lagrade mängden,
• behållartypen,
• lagringsplatsen,
• verksamheten,
• möjliga brand- och explosionsrisker,
• resultaten av riskbedömningen.

Denna artikel ger en praktisk vägledning, men ersätter inte en arbetsplatsriskbedömning eller sakkunnig granskning av den individuella lagringssituationen.

Vad ska kontrolleras före inlagring?

Innan en produkt placeras i hyllan eller i ett säkerhetsskåp bör minst fem informationskällor kontrolleras.

1. Märkning på förpackningen

Kontrollera:

• Produktbeteckning,
• GHS-piktogram,
• Signalord,
• H-fraser,
• P-fraser,
• koncentration,
• Tillverkar- eller leverantörsuppgifter.

Märkningen visar vilka faror som i princip finns. För det konkreta lagringsbeslutet räcker den dock ofta inte ensam.

2. Säkerhetsdatablad

För lagring är särskilt dessa avsnitt viktiga:

• Avsnitt 2: Möjliga faror,
• Avsnitt 6: Åtgärder vid oavsiktligt utsläpp,
• Avsnitt 7: Hantering och lagring,
• Avsnitt 9: Fysikaliska och kemiska egenskaper,
• Avsnitt 10: Stabilitet och reaktivitet,
• Avsnitt 13: Avfallshantering.

Avsnitt 7 anger ofta temperaturförhållanden, skydd mot fukt eller ljus och krav på behållare. Avsnitt 10 visar vilka ämnen, material och förhållanden som måste undvikas.

3. Lagermängd

En liten laboratorieflaska utgör en annan utgångspunkt än flera dunkar eller en tunna. Med ökande mängd kan ytterligare krav ställas på:

• Lagerutrymmen,
• Säkerhetsskåp,
• Brandskydd,
• ventilation,
• Uppsamlingsvolym,
• Åtkomstbegränsning

uppstår.

TRGS 510 skiljer därför bland annat mellan små mängder utanför ett lager och mängder för vilka ytterligare skyddsåtgärder gäller. Den konkreta bedömningen måste göras utifrån de farliga ämnena och totala mängderna.

4. Behållarmaterial

Alla ämnen är inte kompatibla med alla förpackningsmaterial. Kemikalier kan angripa vissa plaster, metaller, tätningar eller förslutningar.

Produkter bör förvaras i lämplig originalförpackning om möjligt. Vid överföring måste det i förväg klargöras om:

• behållare och förslutning är kemiskt beständiga,
• materialet är lämpligt för lagringstemperaturen,
• kan bilda tryck,
• en ljustät förpackning krävs,
• en tydlig märkning är möjlig.

5. Möjlig reaktion med intilliggande ämnen

Den viktigaste frågan är:

Vad händer om båda behållarna blir otäta samtidigt?

Först denna bedömning visar om ämnen får lagras i samma hylla, i samma skåp, i samma lagringssektion eller överhuvudtaget i samma rum.

Samlagring, separerad lagring och separationslagring

I den dagliga lagerhanteringen förväxlas ofta tre begrepp.

Samlagring

Vid samlagring finns olika farliga ämnen i samma lagringsområde utan ytterligare rumsliga barriärer mellan dem.

Det är bara acceptabelt om möjliga växelverkningar inte orsakar ytterligare fara.

Separerad lagring

Vid separerad lagring finns ämnena i samma lager eller rum, men är åtskilda genom lämpliga åtgärder.

Möjliga åtgärder är:

• tillräckligt avstånd,
• separata skåpområden,
• separata uppsamlingskärl,
• brandbeständiga avskiljningar,
• separata lagringssektioner.

Separationslagring

Separationslagring innebär en mer omfattande rumslig åtskillnad, till exempel i:

• ett eget lagerrum,
• en separat lagringsbyggnad,
• en separat brandskyddssektion,
• en fristående lagringscontainer.

TRGS 510 innehåller en samlagringstabell där ämnen bedöms utifrån lagringsklasser. Klassificeringen bör inte bara göras enligt en enskild symbol, utan utifrån den fullständiga klassificeringen och produktspecifika uppgifter.

Får syror och lutar lagras tillsammans?

Syror och lutar bör lagras så att de inte kommer i kontakt med varandra vid ett läckage.

Vid en reaktion kan mycket värme uppstå. Beroende på koncentration, mängd och ämne kan vätskor koka upp, stänka eller skada behållare.

För lagring innebär det i praktiken:

• använd separata uppsamlingskärl,
• inte lagra ovanpå varandra,
• använd lämpliga, kemikaliebeständiga skåpområden,
• kontrollera behållare för materialkompatibilitet,
• tydligt märka starka syror och starka lutar,
• Kontrollera säkerhetsdatabladen för ytterligare oförenligheter.

Det är särskilt ogynnsamt att placera syrabehållare ovanför lutbehållare. Om den övre behållaren blir otät kan den läckande vätskan direkt komma i kontakt med den oförenliga ämnesgruppen.

Alla syror är inte lika

Benämningen "syra" räcker inte för lagringsbeslutet. Vissa syror har ytterligare egenskaper, till exempel:

• oxiderande,
• brandfarlig,
• starkt flyktig,
• toxisk,
• vattenreaktiv.

En oxiderande syra får därför inte automatiskt behandlas som vilken annan oorganisk syra som helst.

Inte alla alkaliska produkter är lika

Även för lut och alkaliska fasta ämnen måste koncentration, aggregationstillstånd och reaktivitet beaktas.

Hygroskopiska fasta ämnen kan absorbera fukt från luften, klumpa ihop sig eller bilda en stark alkalisk lösning. Behållarna måste därför förvaras torra och tätt förslutna.

Förvara oxidationsmedel på rätt sätt

Oxidationsmedel kan orsaka eller förstärka bränder, även om de själva inte nödvändigtvis är brännbara. De bör därför hållas borta från brännbara, organiska och reducerande ämnen.

Kritiska närheter kan till exempel uppstå med:

• lösningsmedel,
• oljor och fetter,
• papper och trä,
• organiska pulver,
• reduktionsmedel,
• lättantändliga ämnen,
• vissa metaller.

Vid lagring bör du kontrollera:

• Vilka oförenliga ämnen nämner avsnitt 10 i säkerhetsdatabladet?
• Måste produkten skyddas från värme eller direkt solljus?
• Är förpackningen fri från organiska föroreningar?
• Kan utrunna ämnen nå en gemensam uppsamlingsbricka?
• Finns brännbara material i omedelbar närhet?

Även smutsiga arbetsredskap kan vara problematiska. En trasa, spatel eller tratt med organiska rester bör inte användas utan kontroll för ett starkt oxidationsmedel.

Förvara brännbara vätskor och lösningsmedel

Lösningsmedel, färgkomponenter och andra brännbara vätskor kan avge ångor. Dessa ångor kan bilda en explosiv blandning med luft och antändas vid antändningskällor.

Särskilt relevanta är:

• flampunkt,
• kokpunkt,
• ångtryck,
• lagringstemperatur,
• ventilation,
• möjliga antändningskällor,
• elektrostatisk uppladdning.

Miljömyndigheten påpekar att vid lagring och omlastning av lättflyktiga organiska föreningar kan ångor släppas ut i miljön. Orsaken är bland annat låg kokpunkt och högt ångtryck.

Brännbara vätskor bör därför inte intill:

• öppna lågor,
• värmekällor,
• heta ytor,
• gnistbildande apparater,
• olämpliga elektriska anläggningar,
• starka oxidationsmedel

förvaras.

Beroende på produkt och mängd kan ett lämpligt säkerhetsskåp krävas. TRGS 510 innehåller i bilagan krav på säkerhetsskåp och deras ventilation.

Är ett kylskåp lämpligt som förvaringsplats?

En vanlig hushållskyl är inte automatiskt lämplig för brännbara kemikalier. Elektriska komponenter inuti kan utgöra en antändningskälla.

Om ett brandfarligt ämne kräver kall förvaring måste det kontrolleras om den använda utrustningen är tekniskt lämplig och operativt godkänd för detta ändamål.

Vattenreaktiva och fuktighetskänsliga ämnen

Vissa kemikalier reagerar med vatten eller luftfuktighet. Då kan uppstå:

• Värme,
• brandfarliga gaser,
• frätande ångor,
• Tryck,
• farliga sönderfallsprodukter.

Sådana produkter måste förvaras torrt och skyddas från kontakt med vatten.

Det innebär bland annat:

• stäng behållare omedelbart efter användning,
• ingen förvaring under vattenledningar,
• kontrollera avstånd till handfat och sprinklerområden,
• använd inte fuktiga apparater,
• byt ut skadade lock omedelbart,
• använd lämpliga torkmedel endast enligt produktspecifikation.

”Förvara torrt” innebär inte enbart att hyllan är visuellt torr. Även hög luftfuktighet och frekvent öppnande kan påverka produktkvalitet och säkerhet.

För vattenreaktiva ämnen måste dessutom kontrolleras om vatten är olämpligt som släckmedel. Informationen finns i avsnitt 5 i säkerhetsdatabladet.

Giftiga och hälsofarliga ämnen

Giftiga, cancerframkallande, könscellsmutagena eller reproduktionstoxiska farliga ämnen kräver särskild uppmärksamhet.

Möjliga skyddsåtgärder är:

• tillträde endast för behöriga personer,
• försluten förvaring,
• tydligt märkta lagerområden,
• dokumenterade lager,
• så små lagerkvantiteter som möjligt,
• säkra uttagsförfaranden,
• separat förvaring av livsmedel och foder,
• snabb tillgång till säkerhetsdatablad.

Gefahrstoffverordnung innehåller ytterligare skydds- och dokumentationskrav för vissa särskilt hälsofarliga ämnen.

Förvaringen måste dessutom förhindra missbruk eller felanvändning. Ett fritt tillgängligt ställ i ett allmänt använt utrymme är därför olämpligt för många farliga ämnen.

Behållare, märkning och uppsamlingskärl

En god separation förlorar sin nytta om behållare är otäta, felaktigt märkta eller olämpliga.

Håll behållare stängda

Kemikaliebehållare bör hållas stängda när ingen produkt tas ut. Det minskar:

• Avdunstning,
• Fuktupptagning,
• Kontaminering,
• Luktbelastning,
• Oavsiktligt spill.

Förslutningsbara behållare ska möjliggöra säker förvaring, hantering och transport.

Överför aldrig till livsmedelsbehållare

Dryckesflaskor, marmeladburkar eller livsmedelslådor är inte lämpliga kemikaliebehållare.

De medför flera risker:

• förväxling med livsmedel,
• otillräcklig kemisk beständighet,
• olämpliga förslutningar,
• bristande märkning,
• okontrollerade reaktioner med förpackningsmaterialet.

Etiketter måste förbli läsbara

På behållaren måste det tydligt framgå vad den innehåller.

Handskrivna kortformer som "syra", "rengöringsmedel" eller "lösning A" räcker inte. Nödvändiga är beroende på verksamhetssituation bland annat:

• entydigt produktnamn,
• koncentration,
• faromärkning,
• datum för påfyllning,
• ansvarig enhet,
• eventuellt utgångs- eller kontrolldatum.

Välj lämpliga uppsamlingsbrickor

En uppsamlingsbricka ska hålla kvar läckande vätskor. Den måste därför:

• tillräckligt stor,
• kemiskt beständig,
• tät,
• stabil,
• lättkontrollerbar

vara.

Oförenliga produkter bör inte använda samma uppsamlingsbricka. Annars blandas de senast vid ett läckage.

Förvara kemikalier i arbetsrummet

Ett arbetsrum bör inte automatiskt användas som kemikalielager.

Enligt faroämnesförordningen får farliga ämnen endast lagras där om det är förenligt med skyddet av de anställda och lämpliga anordningar används.

För det dagliga behovet innebär det:

• ha endast nödvändiga mängder på arbetsplatsen,
• återför förråd till lämpliga lagringsområden,
• ställ inga kärl på utrymningsvägar,
• förvara inte kemikalier permanent i dragskåp,
• säkra skåp och hyllor mot att välta,
• förvara inte tunga behållare över axelhöjd,
• Ställ inte flaskor direkt på golvet,
• Håll trafik- och arbetsvägar fria.

Ett laboratoriedragskåp är i första hand en teknisk arbetsplats. Om ett stort antal flaskor förvaras där permanent kan luftflödet försämras och riskpotentialen vid en incident öka.

Typiska fel vid kemikalielagring

Ställ alla syror i ett gemensamt fack

Vissa syror har ytterligare oxiderande eller andra reaktiva egenskaper. Den gemensamma beteckningen "syra" räcker inte för samlagring.

Sortera endast efter GHS-piktogram

Samma piktogram kan täcka olika faror. Dessutom måste H-fraser, lagringsklass, reaktivitet och säkerhetsdatablad beaktas.

Ordna farliga ämnen alfabetiskt

En alfabetisk sortering är överskådlig, men kan placera oförenliga produkter direkt bredvid varandra.

Den kemiska kompatibiliteten har företräde framför den alfabetiska ordningen.

Förvara oförenliga ämnen ovanpå varandra

En läckande behållare kan droppa på kemikalien som förvaras under. Särskilt syror, baser och oxidationsmedel bör därför inte stå i en ogynnsam vertikal uppställning.

Kassera originalförpackningen

Efter omfyllning saknas ofta viktiga märkningar. Dessutom är den nya behållaren möjligen inte tillräckligt beständig.

Kontrollera inte påbörjade behållare

Förslutningar, tätningar och förpackningar kan med tiden skadas. Kontrollera regelbundet:

• korrosion,
• missfärgningar,
• kristallbildning vid förslutningen,
• uppblåsta behållare,
• spröda plastytor,
• skadade etiketter,
• ovanlig lukt.

Skaffa nödmaterial först efter ett läckage

Bindemedel, uppsamlingsbehållare och lämplig skyddsutrustning måste finnas tillgängliga innan en produkt lagras in eller används.

Låt gamla och okända kemikalier stå kvar

Omärkta eller inte längre nödvändiga behållare ökar risken. Okända ämnen bör inte öppnas, fyllas om eller blandas med andra rester.

Checklista för säker förvaring

Kontrollera vid varje nyligen inlagrad produkt:

• Är ämnet tydligt märkt?
• Är säkerhetsdatabladet aktuellt och tillgängligt?
• Vilka lagringsförhållanden nämner avsnitt 7?
• Vilka oförenliga material nämner avsnitt 10?
• Vilka faropiktogram och H-fraser gäller?
• Är behållaren lämplig för produkten?
• Måste produkten skyddas mot ljus, värme eller fukt?
• Får den förvaras tillsammans med närliggande ämnen?
• Behövs en separat uppsamlingsbassäng?
• Är uppsamlingsbassängen kemiskt beständig?
• Är antändningskällor uteslutna?
• Är lagerutrymmet tillräckligt ventilerat?
• Är produkten skyddad mot obehörig åtkomst?
• Förvaras endast nödvändiga mängder i arbetsutrymmet?
• Finns bindemedel och nödutrustning tillgängliga?
• Kontrolleras behållare och lagerutrymmen regelbundet?

En säker kemikalieförvaring börjar inte med inköp av ett extra skåp. Den börjar med en noggrann inventering: Vilka ämnen finns, vilka egenskaper har de och vad skulle kunna hända vid ett gemensamt läckage?

Först därefter kan man besluta vilka produkter som får stå tillsammans, vilka som behöver separata uppsamlingsområden och vilka som måste förvaras helt separat.

På ChemMarkt.de hittar du kemiska reagenser och tekniska råvaror med utförliga produktuppgifter. Observera vid varje inlagring märkningen, det produktspecifika säkerhetsdatabladet och de för din verksamhet gällande föreskrifterna.