Meddelande

Ett säkerhetsdatablad kan vid första anblicken verka som ett dokument för specialister: många sidor, facktermer, förkortningar och laghänvisningar. I det dagliga arbetet handlar det dock inte om att kunna varje rad utantill. Det avgörande är att snabbt hitta de uppgifter som är relevanta för en säker hantering av en kemikalie.

Denna guide visar var du hittar information om faror, personlig skyddsutrustning, lagring, första hjälpen, reaktivitet och avfallshantering. Du får också veta vilka avsnitt du särskilt bör granska innan arbetet påbörjas.

Vad är ett säkerhetsdatablad?

Ett säkerhetsdatablad, förkortat SDB, innehåller central information om ett kemiskt ämne eller en blandning. På engelska kallas det Safety Data Sheet, förkortat SDS.

Den informerar bland annat om:

• produktens identitet och sammansättning,
• möjliga hälso- och miljöfaror,
• fysikaliska och kemiska egenskaper,
• nödvändiga skyddsåtgärder,
• säker hantering och lagring,
• Första hjälpen-åtgärder,
• Åtgärder vid bränder eller oavsiktligt utsläpp,
• Avfallshantering och transport.

Uppbyggnad och innehåll av ett säkerhetsdatablad följer REACH-förordningen. I Tyskland hänvisar även farliga ämnen-förordningen till dessa krav. Säkerhetsdatablad som tillhandahålls från och med 1 januari 2023 måste motsvara formatet i förordning (EU) 2020/878.

Ett säkerhetsdatablad ersätter dock inte en företagsspecifik riskbedömning. Det tillhandahåller de produktspecifika uppgifterna, på grundval av vilka lämpliga skyddsåtgärder för den konkreta verksamheten fastställs.

Varför är säkerhetsdatabladet viktigt?

Produktnamnet ensamt räcker inte för att använda en kemikalie på ett säkert sätt. Två produkter med liknande beteckning kan skilja sig avsevärt – exempelvis genom sin koncentration, renhet eller sammansättning.

Därigenom kan också kraven på arbetarskyddet variera.

Säkerhetsdatabladet besvarar viktiga frågor:

• Vilka faror utgår från produkten?
• Måste man räkna med ångor, damm eller stänk?
• Vilka handskar är lämpliga?
• Krävs skyddsglasögon eller ansiktsskydd?
• Får produkten lagras intill syror, baser eller oxidationsmedel?
• Vad ska göras efter hud- eller ögonkontakt?
• Hur ska spillda mängder tas upp?

För arbetsgivare hör säkerhetsdatabladet till de informationskällor som måste beaktas vid riskbedömning.

Därför bör dokumentet inte öppnas först efter en incident. De viktigaste uppgifterna måste vara kända före första användningen.

De 16 avsnitten i säkerhetsdatabladet

Ett säkerhetsdatablad följer en fastställd struktur med 16 avsnitt. Därmed hittar användarna alltid vissa uppgifter på samma ställe - oberoende av tillverkare eller leverantör.

Avsnitt 1: Beteckning av ämnet respektive blandningen och företaget

Detta avsnitt innehåller de grundläggande produktuppgifterna:

• Produktnamn och produktidentifierare,
• avsedda användningsområden,
• Användningar som avråds från,
• Uppgifter om leverantören.
  

Kontrollera först om säkerhetsdatabladet verkligen hör till den produkt som används. Var särskilt uppmärksam på koncentration, variant och kemisk beteckning.

Ett säkerhetsdatablad för en utspädd lösning får inte automatiskt överföras till ett koncentrerat ämne.

Avsnitt 2: Möjliga faror

Avsnitt 2 är en av de viktigaste delarna av dokumentet.

Här hittar du:

• produktens klassificering,
• GHS-faropiktogram,
• signalordet ”Fara” eller ”Varning”,
• Farohänvisningar, dvs. H-fraser,
• Säkerhetsanvisningar, dvs. P-fraser,
• ytterligare möjliga faror.

Detta avsnitt ger den snabbaste översikten över vilka risker som finns vid hantering av produkten.

Avsnitt 3: Sammansättning och uppgifter om beståndsdelar

För ett enskilt ämne anges här uppgifter om dess kemiska identitet. För blandningar listas de beståndsdelar som är relevanta för klassificeringen.

Typisk information är:

• kemisk beteckning,
• CAS-nummer,
• EG-nummer,
• Koncentration eller koncentrationsintervall,
• Klassificering av enskilda beståndsdelar.

Detta avsnitt är särskilt viktigt om en produkt inte bara består av ett enda ämne.

Avsnitt 4: Första hjälpen-åtgärder

Här beskrivs vad man ska göra efter en eventuell exponering.

Uppgifterna är oftast indelade efter fyra exponeringsvägar:

• Inandning,
• Hudkontakt,
• Ögonkontakt,
• Förtäring.

Dessutom kan typiska symptom och fördröjda besvär anges.

Säkerhetsdatabladet bör därför förvaras så att anställda och första hjälpare snabbt kan få tillgång till det i nödfall.

Avsnitt 5: Åtgärder vid brandbekämpning

Detta avsnitt innehåller anvisningar om:

• lämpliga släckmedel,
• olämpliga släckmedel,
• särskilda faror vid brand,
• farliga förbrännings- eller sönderdelningsprodukter,
• nödvändig skyddsutrustning för insatspersonal.

Vatten är inte rätt släckmedel för alla ämnen. Vissa kemikalier reagerar med vatten eller frigör farliga ämnen då.

Avsnitt 6: Åtgärder vid oavsiktligt utsläpp

Vad ska man göra om en behållare läcker eller en kemikalie har spillts ut?

Avsnitt 6 beskriver:

• personliga försiktighetsåtgärder,
• nödvändig skyddsutrustning,
• Miljöskyddsåtgärder,
• lämpliga metoder för upptagning,
• Anvisningar för rengöring,
• olämpliga metoder eller material.

Innan arbete med större mängder bör man kontrollera om lämpliga bindemedel, uppsamlingskärl och skyddsmedel finns tillgängliga.

Avsnitt 7: Hantering och lagring

Här anges villkoren för säker hantering och säker förvaring.

Till dessa hör exempelvis:

• Krav på ventilation,
• Anvisningar för att undvika damm eller aerosoler,
• Skydd mot värme, ljus eller fukt,
• lämpliga behållarmaterial,
• Lagringstemperaturer,
• Samförvaringsförbud,
• oförenliga ämnesgrupper.

Särskilt vid reaktiva ämnen räcker inte uppgiften ”förvaras torrt”. Lika viktig är frågan, bredvid vilka kemikalier produkten inte får stå.

Avsnitt 8: Begränsning och övervakning av exponering samt personlig skyddsutrustning

Avsnitt 8 innehåller konkreta uppgifter om skydd för användarna.

Möjliga uppgifter är:

• Arbetsplatsgränsvärden,
• tekniska ventilationsåtgärder,
• Andningsskydd,
• Ögon- och ansiktsskydd,
• lämpliga skyddshandskar,
• Skyddskläder,
• Åtgärder för miljöskydd.

När det gäller skyddshandskar bör man inte bara beakta materialet. Även materialtjocklek, genombrottstid och kontakttid spelar roll.

En enkel engångshandske skyddar inte automatiskt mot varje syra, lut eller lösningsmedel.

Avsnitt 9: Fysikaliska och kemiska egenskaper

Här beskrivs produkten utifrån dess mätbara egenskaper.

Till dessa kan höra:

• Aggregationstillstånd,
• Färg och lukt,
• Smält- och kokpunkt,
• Antändlighet,
• Flampunkt,
• pH-värde,
• Densitet,
• Löslighet,
• Ångtryck,
• Sönderfallstemperatur.

Dessa uppgifter hjälper till att bedöma ett ämnes beteende vid uppvärmning, utspädning, bearbetning eller lagring.

Avsnitt 10: Stabilitet och reaktivitet

Detta avsnitt visar under vilka förhållanden farliga reaktioner är möjliga.

Främst bör följande testas:

• kemisk stabilitet,
• Möjlighet till farliga reaktioner,
• förhållanden som ska undvikas,
• oförenliga material,
• farliga sönderfallsprodukter.

Avsnitt 10 är särskilt viktigt innan olika kemikalier blandas, bearbetas tillsammans eller lagras bredvid varandra.

Att två ämnen var för sig är stabila innebär inte att de är förenliga med varandra.

Avsnitt 11: Toxikologiska uppgifter

Här beskrivs möjliga hälsoeffekter.

Till dessa hör bland annat:

• akut toxicitet,
• Hud- och ögonirritation,
• Frätande verkan,
• Sensibilisering,
• Könscellsmutagenicitet,
• Karcinogenitet,
• Reproduktionstoxicitet,
• Organskador,
• Aspirationsrisk.

Viktigt är skillnaden mellan omedelbart uppträdande besvär och möjliga långtidseffekter.

Inte varje skadlig exponering orsakar omedelbart synliga symtom.

Avsnitt 12: Miljörelaterade uppgifter

Detta avsnitt innehåller information om möjliga effekter på vatten, mark och miljö.

Däribland:

• toxicitet för vattenlevande organismer,
• nedbrytbarhet,
• bioackumuleringspotential,
• rörlighet i mark,
• ytterligare miljörelaterade faror.

Även små produktmängder får inte automatiskt kasseras via tvättställ eller avlopp.

Avsnitt 13: Avfallshantering

Här finner du anvisningar om hantering av:

• produktrester,
• förorenade material,
• använda bindemedel,
• förorenade förpackningar.

Den slutliga avfallshanteringen styrs dessutom av gällande lokala och operativa bestämmelser.

Kemikalierester bör inte blandas med varandra utan föregående kontroll.

Avsnitt 14: Transportinformation

Detta avsnitt är särskilt relevant för frakt, logistik och intern transport.

Möjliga uppgifter är:

• UN-nummer,
• officiell transportbenämning,
• transportfaroklass,
• förpackningsgrupp,
• miljöfaror,
• särskilda försiktighetsåtgärder.

En kemikalie kan vara hanterbar vid normal användning och ändå omfattas av särskilda bestämmelser för farligt gods vid transport.

Avsnitt 15: Lagstiftning

Här nämns produktspecifika föreskrifter om säkerhet, hälsa och miljöskydd.

Avsnittet kan även innehålla information om huruvida en ämnessäkerhetsbedömning har utförts.

Avsnitt 16: Övriga uppgifter

I det sista avsnittet finner man ofta:

• förklaringar av förkortningar,
• den fullständiga ordalydelsen av vissa H-meningar,
• litteratur- och datakällor,
• utbildningsanvisningar,
• Information om ändringar jämfört med äldre versioner.

Efter en revidering av säkerhetsdatabladet ska ändringarna anges i avsnitt 16, om de inte redan har angetts på annan plats.

Faromärkning: piktogram, H- och P-meningar

Faromärkningen i avsnitt 2 består av flera element. De måste betraktas tillsammans.

GHS-faropiktogram

De rombformade symbolerna visar vilken typ av fara som i grunden föreligger.

De kan exempelvis ange följande egenskaper:

• explosivt,
• brandfarligt,
• oxiderande,
• gas under tryck,
• frätande,
• akut toxiskt,
• irriterande eller hälsofarligt,
• långsiktig hälsofara,
• miljöfarligt.

Ett pictogram ensam förklarar dock inte hur stark faran är eller under vilka förhållanden den uppträder.

H-meningar

H-meningar beskriver faran.

De informerar exempelvis om huruvida en produkt:

• irriterar hud eller ögon,
• orsakar allvarliga ögonskador,
• är brandfarligt,
• verkar giftigt vid inandning,
• kan skada organ,
• är farligt för vattenlevande organismer.

P-meningar

P-meningar beskriver rekommenderade försiktighetsåtgärder.

De ger bland annat vägledning om detta:

• vilken skyddsutrustning som ska bäras,
• hur produkten ska förvaras,
• vad man ska göra efter kontakt,
• hur man ska gå tillväga vid brand,
• hur rester ska kasseras.

Förenklat sagt:

H-fraser besvarar frågan: Vad kan hända?

P-fraser besvarar frågan: Hur kan risken minskas?

Välj rätt personlig skyddsutrustning

I säkerhetsdatabladet står det »bär skyddshandskar«. Betyder det att vilka handskar som helst räcker?

Nej.

Lämplig personlig skyddsutrustning beror på flera faktorer:

• koncentration av produkten,
• använd mängd,
• kontakttid,
• temperatur,
• frekvens av aktiviteten,
• stänk- eller aerosolbildning,
• ventilation,
• kemisk beständighet hos materialet.

Avsnitt 8 ger produktspecifika anvisningar. Det slutliga valet måste dock passa den konkreta aktiviteten.

Att väga upp några gram av ett fast ämne kan kräva andra åtgärder än att hälla om en koncentrerad vätska från en stor behållare.

Detsamma gäller för andningsskydd. Ett andningsskydd ersätter inte lämplig teknisk ventilation eller utsug.

Förvara kemikalier på rätt sätt

De viktigaste uppgifterna om förvaring finns i avsnitt 7 och 10.

Innan lagring bör du kontrollera:

• Måste produkten förvaras svalt?
• Ska den skyddas mot ljus eller fukt?
• Måste behållaren vara särskilt tätt försluten?
• Kan farliga ångor bildas?
• Vilka temperaturer bör undvikas?
• Får produkten stå bredvid syror eller baser?
• Är separat förvaring av oxidationsmedel nödvändig?
• Är uppsamlingsbassänger eller säkerhetsskåp nödvändiga?

Kemikalier bör inte sorteras enbart efter förpackningsstorlek eller ledig hyllplats.

Avgörande är deras egenskaper och möjliga reaktioner med varandra.

Särskild uppmärksamhet kräver bland annat:

• syror och baser,
• oxidationsmedel,
• brandfarliga vätskor,
• vattenreaktiva ämnen,
• giftiga substanser,
• temperaturkänsliga produkter.

Åtgärder vid spill, brand eller kontakt

Vid nödsituation är framför allt fyra avsnitt viktiga:

• Avsnitt 4: första hjälpen-åtgärder,
• Avsnitt 5: brandbekämpning,
• Avsnitt 6: oavsiktligt utsläpp,
• Avsnitt 13: Avfallshantering av upptagna rester.

Denna information bör vara känd innan arbetet påbörjas.

Beroende på produkt kan följande medel vara nödvändiga:

• ögonsköljflaska eller ögondusch,
• kemikaliebeständiga handskar,
• lämpligt bindemedel,
• uppsamlingsbehållare,
• ansiktsskydd,
• lämpligt släckningsmedel,
• tydligt synlig nödnummerinformation.

Om en kemikalie spills, bör den inte spolas bort med vatten utan kontroll. Inte heller bör ett okänt ämne neutraliseras med godtyckliga rengöringsmedel.

Rätt tillvägagångssätt beror på uppgifterna i det produktspecifika säkerhetsdatabladet.

Typiska fel vid hantering av säkerhetsdatablad

Kontrollerar endast piktogrammen

Symbolerna ger en snabb överblick. Men de visar inte alla nödvändiga skydds-, lager- och nödåtgärder.

Använder ett föråldrat säkerhetsdatablad

Kontrollera utfärdandedatum respektive revideringsdatum samt versionsnummer.

En ny klassificering, förändrad sammansättning eller ändrade lagkrav kan göra en uppdatering nödvändig.

Använder säkerhetsdatablad för en liknande produkt

Liknande produktnamn innebär inte automatiskt identiska egenskaper.

Koncentration, renhet och tillsatser kan förändra klassificeringen och skyddsåtgärderna.

Övertar skyddsåtgärder okontrollerat

Säkerhetsdatabladet beskriver produkten. Den faktiska risken beror dessutom på aktiviteten, mängden, temperaturen och exponeringstiden.

Läser endast avsnittet om lagring

För en säker lagring bör avsnitt 7 och avsnitt 10 beaktas tillsammans.

Avsnitt 7 beskriver lagringsförhållandena. Avsnitt 10 visar möjliga reaktioner och oförenliga material.

Letar efter dokumentet först i en nödsituation

Ett säkerhetsdatablad är bara användbart om det är snabbt tillgängligt.

Anställda bör veta var det förvaras och vilka avsnitt de behöver vid en nödsituation.

Checklista före arbetsstart

Innan du använder en kemikalie för första gången, kontrollera:

• Överensstämmer produktnamnet med säkerhetsdatabladet?
• Stämmer koncentrationen respektive produktvarianten?
• Är säkerhetsdatabladet aktuellt?
• Vilka faror anges i avsnitt 2?
• Vilken skyddsutrustning rekommenderas i avsnitt 8?
• Vilka ämnen och förhållanden ska undvikas enligt avsnitt 10?
• Vilka lagringsförhållanden anges i avsnitt 7?
• Vilka första hjälpen-åtgärder anges i avsnitt 4?
• Vad ska göras vid spill enligt avsnitt 6?
• Hur ska produktrester avfallshanteras?
• Finns lämpliga skydds- och nödutrustningar tillgängliga?
• Är säkerhetsdatabladet tillgängligt för alla berörda personer?

Ett säkerhetsdatablad blir betydligt mer överskådligt när du inte försöker utvärdera varje sida samtidigt.

För det praktiska arbetet är särskilt avsnitten 2, 4, 6, 7, 8 och 10 relevanta. Där finns de viktigaste uppgifterna om faror, skyddsåtgärder, lagring, reaktivitet och agerande i nödsituationer.

Hos ChemMarkt.de hittar du kemiska reagenser och tekniska råvaror för laboratorium, industri och professionella applikationer. Kontrollera produktspecifik märkning och tillhörande säkerhetsdatablad före varje användning.

Upptäck kemiska reagenser och tekniska råvaror på ChemMarkt.de.