Meddelande

På en etikett står CAS 64-17-5, i säkerhetsdatabladet dessutom EG 200-578-6 och på en annan plats ett långt REACH-registreringsnummer. För samma ämne dyker det alltså samtidigt upp flera nummer.

Är det olika ämnen? Kan man använda numren i stället för varandra? Och vilken beteckning är egentligen viktig vid inköp?

Det korta svaret: Nej, dessa nummer betyder inte samma sak. De kommer från olika system och fyller olika funktioner. Den som köper, dokumenterar eller säljer kemikalier vidare bör därför veta vilket nummer som står för vad.

Den här guiden förklarar de viktigaste ämnesbeteckningarna på ett begripligt sätt och visar var typiska förväxlingar uppstår.

Innehållsförteckning

Varför finns det flera nummer för samma kemikalie?

Kemiska beteckningar är inte alltid entydiga.

Ett ämne kan till exempel vara känt under flera namn:

• systematiskt kemiskt namn,
• trivialnamn,
• handelsnamn,
• engelsk beteckning,
• äldre beteckning,
• Förkortning.

Etanol kan till exempel också kallas etylalkohol. Vid mer komplexa ämnen blir situationen ännu svårare att överblicka.

Numeriska identifierare ska därför hjälpa till att entydigt koppla ett ämne till ett databestånd eller ett regulatoriskt förfarande.

Därmed uppstod olika system för olika ändamål.

De tre nummer som förekommer särskilt ofta i Europa är:

CAS-nummer – internationellt vedertagen ämnesidentifierare,

EG-nummer – europeisk ämnesidentifierare,

REACH-registreringsnummer – kännetecken för en registrering enligt REACH.

De kompletterar varandra, men ersätter inte varandra.

Vad är ett CAS-nummer?

CAS står för Chemical Abstracts Service.

Chemical Abstracts Service är en del av American Chemical Society och driver CAS Registry, en omfattande databas över kemiska ämnen.

Ett CAS-registernummer, i korthet CAS-nummer eller CAS RN, tilldelas ett ämne som en unik numerisk identifierare i CAS-systemet.

ECHA beskriver CAS-numret således som en numerisk ämnesidentifierare som tilldelas av Chemical Abstracts Service för poster i CAS Registry.

Kända exempel:

• Etanol: 64-17-5
• Natriumklorid: 7647-14-5
• Svavelsyra: 7664-93-9
• Aceton: 67-64-1

Själva numret innehåller ingen kemisk information.

Ur 64-17-5 går det alltså inte att utläsa:

• att det rör sig om etanol,
• vilken summaformel ämnet har,
• hur farligt ämnet är,
• hur rent produkten är,
• om ämnet har registrerats enligt REACH.

CAS-numret används i första hand för identifiering.

Hur är ett CAS-nummer uppbyggt?

Ett CAS-nummer består av tre sifferblock åtskilda av bindestreck.

Exempel:

64-17-5

Det sista blocket består av en enda kontrollsiffra.

Formatet hjälper till att upptäcka inmatningsfel. Siffrorna är dock ingen kodad uppgift om ämnesgrupp, molekylstruktur eller faroklass.

Viktigt vid produktinköp

Samma CAS-nummer innebär inte automatiskt att två produkter som erbjuds är identiska.

Produkter med samma CAS-nummer kan skilja sig åt genom:

• renhetsgrad,
• koncentration,
• vattenhalt,
• tillåtna föroreningar,
• kvalitet som teknisk eller p.a.,
• förpackningsstorlek,
• avsedd användning.

Två etanolprodukter kan alltså båda ha CAS-numret 64-17-5 och ändå ha helt olika specifikationer.

CAS-numret besvarar frågan:

Vilket ämne är det?

Den besvarar inte:

Vilken kvalitet av detta ämne får jag?

Vad är ett EG-nummer?

Ett EG-nummer, ofta även kallat EC-nummer, är en europeisk ämnesidentifierare.

ECHA använder EG-nummer för identifiering av ämnen inom olika europeiska kemikalieförteckningar och regulatoriska processer.

Ett typiskt format är:

200-578-6

Detta är till exempel EG-numret för etanol.

Numret består av sju siffror i formen:

XXX-XXX-X

Även här är den sista siffran en kontrollsiffra.

ECHA betecknar EG-numret eller listnumret som en central ämnesidentifierare i sina system.

EINECS, ELINCS och NLP: Varifrån kommer EG-nummer?

Begreppet EG-nummer sammanför nummer från flera tidigare europeiska ämnesförteckningar.

Till dessa hör särskilt:

EINECS

Europeiska förteckningen över befintliga kommersiella kemiska ämnen

Här registrerades ämnen som redan var kommersiellt tillgängliga innan vissa europeiska anmälningsskyldigheter infördes.

EINECS-nummer börjar typiskt med:

2xx-xxx-x eller 3xx-xxx-x

ELINCS

Europeiska listan över anmälda kemiska ämnen

Den här listan innehåller ämnen som anmäldes som nya ämnen efter införandet av motsvarande anmälningsförfaranden.

Typiskt format:

4xx-xxx-x

NLP

Ej längre polymerer

Det rör sig om ämnen som efter en ändring av polymerdefinitionen inte längre ansågs vara polymerer.

Typiskt format:

5xx-xxx-x

ECHA påpekar uttryckligen att dessa olika historiska listor idag tillsammans ligger bakom begreppet EC Inventory.

För användare är det historiska ursprunget oftast mindre viktigt än den praktiska funktionen:

EG-numret hjälper till att entydigt identifiera ett ämne inom europeiska system.

Vad är ett ECHA-listnummer?

Här uppstår förvirring särskilt ofta.

Inte alla ämnen i ECHA-systemen har ett officiellt EG-nummer från de historiska europeiska förteckningarna.

Om det för ett ämne inte finns något motsvarande EG-nummer, kan ECHA tilldela ett så kallat listnummer.

Det liknar ett EG-nummer mycket.

Exempel kan börja med följande siffror:

• 1
• 6
• 7
• 8
• 9

eller i framtiden även med en bokstav.

ECHA påpekar dock en avgörande skillnad:

Listnummer är tekniska identifierare och har inte samma rättsliga betydelse som officiella EG-nummer. ECHA rekommenderar därför att man inte använder dem på samma sätt som EG-nummer, till exempel i säkerhetsdatablad.

Det är viktigt eftersom båda nummertyperna kan se nästan likadana ut.

Den som arbetar med regulatoriska dokument bör därför inte enbart utifrån formatet dra slutsatsen:

”XXX-XXX-X = EG-nummer”.

Vad är ett REACH-registreringsnummer?

REACH-registreringsnumret har en helt annan funktion.

REACH står för:

Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier

Enligt REACH måste företag registrera vissa ämnen om de tillverkar eller importerar dem i relevanta mängder i EU respektive Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

Registreringen gäller i princip tillverkare och importörer som tillverkar eller importerar ett ämne i mängder om minst ett ton per år, såvida inget undantag gäller. ECHA beskriver registreringen som ett förfarande där företag lämnar in information om ämnets egenskaper, användningsområden och risker i en registreringsdossier.

REACH-registreringsnumret tilldelas efter en lyckad registrering.

Det identifierar därmed inte bara ämnet.

Numret dokumenterar en konkret regulatorisk registrering.

Detta är den centrala skillnaden jämfört med CAS- och EG-numret.

Hur är ett REACH-registreringsnummer uppbyggt?

Ett fullständigt REACH-registreringsnummer ser till exempel schematiskt ut så här:

01-XXXXXXXXXX-XX-XXXX

Numret består av flera block.

Förenklat innehåller numret information om:

• typen av förfarande,
• ett basnummer,
• en kontrollsiffra,
• en identifiering av registranten.

Ett sådant nummer är därför betydligt längre än CAS- eller EG-nummer.

Varför hittar man ibland bara en del av REACH-numret?

I leveranskedjan kan det fullständiga registrantspecifika numret inte alltid vidarebefordras av dataskydds- eller sekretesskäl.

På säkerhetsdatablad kan därför ett förkortat registreringsnummer förekomma.

För användaren är framför allt följande viktigt:

Ett REACH-registreringsnummer är inget alternativt namn till CAS-numret.

Det visar att en registrering finns i ett visst regulatoriskt sammanhang.

CAS-, EG- och REACH-nummer i direkt jämförelse

CAS-nummer

Exempel: 64-17-5

System: Chemical Abstracts Service

Huvudsyfte: internationell identifiering av ett kemiskt ämne

Vad säger det?
Vilken post i CAS Registry som avses.

Vad säger det inte?
Renhet, kvalitet, REACH-status eller farlighet.

EG-nummer

Exempel: 200-578-6

System: europeiska substansregister

Huvudsyfte: identifiering inom europeiska kemikaliebestämmelser och databaser

Vad säger det?
Vilken substanspost i den europeiska förteckningen som avses.

Vad säger det inte?
Att en viss produkt automatiskt uppfyller REACH-kraven eller är registrerad.

REACH-registreringsnummer

Exempel: 01-XXXXXXXXXX-XX-XXXX

System: REACH

Huvudsyfte: identifiering av en registrering

Vad säger det?
Att ett REACH-registreringsförfarande har genomförts för ämnet eller den aktuella registreringen.

Vad säger det inte?
Att varje produkt med samma CAS-nummer säljs av varje leverantör under exakt samma registrering.

Exempel etanol: tre beteckningar för ett ämne

Etanol lämpar sig väl för att visa skillnaderna.

Ämnesnamn

Etanol

CAS-nummer

64-17-5

EG-nummer

200-578-6

ECHA listar etanol med dessa identifierare i sin substansinformation. Även BAuA visar etanol som exempel med CAS 64-17-5 och EG 200-578-6 i sina REACH-dokument.

Dessutom kan det finnas ett REACH-registreringsnummer.

Därmed kan det stå flera nummer för samma ämne på ett säkerhetsdatablad utan att de motsäger varandra.

De beskriver endast olika nivåer:

CAS = substansidentitet i CAS-systemet

EG = substansidentitet i den europeiska förteckningen

REACH = regulatorisk registrering

Kan ett ämne ha flera CAS-nummer?

I praktiken kan mycket liknande eller sammanhörande substansformer ha olika CAS-nummer.

Detta gäller exempelvis:

• vattenfria ämnen och hydrater,
• olika salter,
• Isomerer,
• Blandningar eller substansgrupper,
• vissa strukturella former.

Ett känt exempel är skillnaden mellan ett vattenfritt salt och dess hydrat.

Även om båda i vardagen kan säljas under en mycket liknande beteckning, rör det sig kemiskt inte nödvändigtvis om samma substanspost.

Därför bör man vid en beställning inte bara jämföra produktnamn och CAS-nummer, utan beroende på användningsområde även:

• Summaformel,
• Molmassa,
• Hydratiseringsgrad,
• koncentration,
• renhet,
• Produktspecifikation.

Särskilt vid beredning av molära lösningar kan en förväxling mellan vattenfritt ämne och hydrat direkt leda till en felaktig koncentration.

Varför räcker CAS-numret inte alltid ensamt?

Ett CAS-nummer är mycket användbart, men det är inte alltid tillräckligt för en fullständig ämnesidentifiering.

Så kallade UVCB-ämnen kan vara särskilt komplexa.

UVCB står för:

Ämnen med okänd eller variabel sammansättning, komplexa reaktionsprodukter eller biologiska material

För sådana ämnen kan sammansättningen inte alltid beskrivas med en enda tydligt definierad molekylstruktur.

För den regulatoriska ämnesidentiteten kan därför även följande vara viktiga:

• tillverkningsprocesser,
• utgångsmaterial,
• sammansättningsintervall,
• karakteristiska beståndsdelar,
• analytiska data.

ECHA betonar därför i REACH-förfarandena vikten av en exakt ämnesidentifiering. Bara på så sätt kan man säkerställa att registreringar och data faktiskt kopplas till samma ämne.

Det förklarar också varför en sökning enbart på CAS-nummer ibland inte räcker vid professionella kemikalieinköp.

Vilket nummer står i säkerhetsdatabladet?

De viktigaste ämnesidentifierarna finns vanligtvis i flera delar av säkerhetsdatabladet.

Avsnitt 1

Här hittar du produktidentifieraren och information om produkten eller leverantören.

Avsnitt 3

För ämnen eller farliga beståndsdelar i en blandning kan bland annat anges:

• kemiskt namn,
• CAS-nummer,
• EG-nummer,
• koncentration,
• Klassificering.

REACH-registreringsnummer

Om det är relevant kan även registreringsnumret anges.

Just vid blandningar är det dock viktigt:

Säkerhetsdatabladet kan innehålla flera CAS- och EG-nummer, eftersom flera relevanta beståndsdelar listas.

Det första synliga CAS-numret är därför inte automatiskt ”CAS-numret för hela produkten”.

Vilken märkning bör man kontrollera vid inköp?

Vid professionella inköp skulle jag inte bara kontrollera ett nummer.

För en tillförlitlig produktidentifiering bör en jämförelse minst omfatta följande punkter:

Ämnesnamn

Är det verkligen samma kemiska förening som avses?

CAS-nummer

Stämmer ämnesidentifieraren?

EG-nummer

Stämmer även den europeiska tilldelningen?

Summaformel

Särskilt användbart för salter, hydrater och liknande föreningar.

Molmassa

Viktigt till exempel vid analytiska beräkningar.

Koncentration

En produkt med 30 % kan inte ersättas med en 50-procentig lösning.

Renhetsgrad

Kvaliteterna teknisk, ren, renast och p.a. kan vara avsedda för helt olika tillämpningar.

Specifikation

Vilka föroreningar och gränsvärden gäller?

REACH-information

Vid yrkesmässiga tillämpningar och regulatoriskt relevanta ämnen kan även registreringsstatus och information om leveranskedjan vara viktiga.

Det bästa tillvägagångssättet är därför:

Köp inte utifrån ett enskilt nummer, utan jämför hela ämnesidentiteten och produktspecifikationen.

CAS-nummer och produktkvalitet är två olika saker.

Denna punkt är särskilt viktig.

Anta att två erbjudanden visar:

CAS 1310-73-2

Därmed avses natriumhydroxid.

Produkt A skulle dock kunna vara:

Teknisk natriumhydroxid

Produkt B:

Natriumhydroxid p.a.

Produkt C:

Natriumhydroxidlösning 50 %

Även om substansreferensen är liknande eller delvis identisk, är produkterna inte utbytbara för alla användningsområden.

För köpbeslutet måste därför även följande granskas:

• aggregationstillstånd,
• koncentration,
• renhet,
• vattenhalt,
• föroreningar,
• användningsändamål.

CAS-numret är början på identifieringen – inte slutet.

REACH-registrerad betyder inte automatiskt ”ofarlig”

En annan vanlig feltolkning lyder:

”Ämnet har ett REACH-nummer, så det är säkert.”

Det är fel.

REACH-registrering innebär inte att ett ämne är ofarligt.

Även:

• giftiga,
• frätande,
• cancerframkallande,
• miljöfarliga,
• brandfarliga,

Ämnen kan vara registrerade.

I registreringsprocessen samlas och utvärderas information om ämnesegenskaper, användningar och risker. Registreringen ersätter dock inte:

• CLP-klassificeringen,
• faromärkning,
• säkerhetsdatablad,
• riskbedömning,
• operativa skyddsåtgärder.

ECHA beskriver uttryckligen REACH-systemet så att registranter måste utvärdera faror och potentiella risker och ange hur dessa kan kontrolleras.

Betyder ett saknat REACH-nummer automatiskt en överträdelse?

Det kan man inte heller säga generellt.

Inte varje ämne och inte varje leveranskedja kräver nödvändigtvis ett REACH-registreringsnummer.

Orsakerna kan bland annat vara:

• tillverkning eller import under relevanta mängdgränser,
• lagstadgade undantag,
• särskilda ämneskategorier,
• företagets roll i leveranskedjan,
• specifika användningar,
• produkten är en blandning och registreringen avser enskilda ingående ämnen.

Därför bör man inte automatiskt anta att en produkt erbjuds olagligt enbart för att ett registreringsnummer inte är synligt.

Vid oklarheter bör det konkreta ämnet, användningen och leveranskedjan kontrolleras.

Blanda inte ihop EG-nummer och ECHA-listnummer.

Denna skillnad är särskilt viktig för databaser och automatiserat produktunderhåll.

Visuellt kan båda numren se ut enligt samma mönster:

XXX-XXX-X

Men:

Ett äkta EG-nummer stammar från det officiella EC Inventory.

Ett ECHA-listnummer är en teknisk identifierare som ECHA använder för vissa substansposter.

ECHA förklarar uttryckligen att sådana listnummer saknar rättslig betydelse och inte bör behandlas som officiella EG-nummer.

För butiker, PIM-system och produktdatabaser innebär detta:

Fältet ”EG-nummer” bör inte automatiskt fyllas i med vilket nummer som helst i formatet XXX-XXX-X.

Typiska fel vid ämnesidentifiering

Att förväxla CAS-nummer med artikelnummer

Ett artikelnummer tillhör en konkret produkt från en leverantör.

CAS-numret tillhör det kemiska ämnet.

Om leverantören byts ut kan artikelnumret ändras – ämnets CAS-nummer förblir i princip detsamma.

Att likställa CAS-nummer med REACH-nummer

De båda har helt olika funktioner.

CAS identifierar ett ämne i CAS-systemet.

REACH identifierar en registrering.

Att bara söka på ämnesnamnet

Handelsnamn och trivialnamn kan vara mångtydiga.

Den extra kontrollen av CAS- och EG-numret minskar risken för förväxling.

Att likställa samma CAS-nummer med samma produkt

Samma ämne kan erbjudas i olika:

• Renheter,
• Koncentrationer,
• Kvaliteter,
• Förpackningsformer,

erbjudas.

Att behandla EG-nummer och listnummer likadant

Det liknande nummerformatet leder lätt till felaktiga dataposter.

ECHA skiljer uttryckligen mellan de båda.

Att förbise hydrater

Ett vattenfritt ämne och dess hydrat kan ha olika:

• CAS-nummer,
• Molmassor,
• Substansmängdsberäkningar

ha.

Att betrakta REACH-numret som ett kvalitetsmärke

En registrering säger ingenting om huruvida en produkt är teknisk, ren eller p.a.

Att överta gamla produktdata utan kontroll

Ämnesidentiteter, klassificeringar och regulatorisk information bör alltid stämmas av mot aktuella leverantörshandlingar.

Checklista för entydig ämnesidentifiering

Före beställning, användning eller införande av en kemikalie i företagsdatabasen bör du kontrollera:

• Hur lyder det fullständiga kemiska namnet?
• Vilket CAS-nummer är angivet?
• Vilket EG-nummer är angivet?
• Rör det sig möjligen om ett ECHA-listnummer?
• Stämmer summaformeln?
• Stämmer molmassan?
• Rör det sig om ett vattenfritt ämne eller ett hydrat?
• Vilken koncentration har produkten?
• Vilken renhetsgrad är angiven?
• Vilken produktspecifikation gäller?
• Är ett REACH-registreringsnummer angivet, om det är relevant?
• Stämmer etikett, produktsida och säkerhetsdatablad överens?
• Rör det sig om ett enskilt ämne eller en blandning?
• Är flera relevanta beståndsdelar angivna i säkerhetsdatabladet?
• Har identifieringen stämts av mot aktuella tillverkar- eller leverantörsuppgifter?

CAS-, EG- och REACH-nummer löser alltså olika problem.

CAS-numret hjälper vid internationell ämnesidentifiering. EG-numret placerar ämnet i den europeiska kemikalieförteckningen. REACH-registreringsnumret hör till ett regulatoriskt registreringsförfarande.

Den som köper kemikalier professionellt bör ändå aldrig bara titta på ett av dessa nummer. Just renhet, koncentration, hydratiseringsgrad och produktspecifikation avgör om två erbjudanden verkligen är utbytbara.